• Lucia
  • Lutfisk
  • Midsommar
 

***English version coming soon***

KRÄFTSKIVA

Till en riktigt bra kräftskiva behöver du: kräftor, bröd (baguette), ostar, roliga hattar, haklappar, månliknande papplyktor att hänga i träd eller tak, engångstallrikar, massvis med servetter, öl och snapsar, snapsvisor och ett glatt sällskap som inte är rädda för att bli kladdiga om händerna.

Kräftskivan firas i samband med att kräftfiskesäsongen startar. På grund av risk för utfiskning av kräftor i våra vatten var det förr reglerat när man fick fiska kräftor, ett datum blev satt till den 6 augusti för kräftpremiären. Kräftskivan blev en fest för att fira att man fick fiska kräftor igen. Nuförtiden är förbudet borttaget och man kan få tag på frusna, importerade kräftor hela året om, men trots det har den gamla traditionen stannat kvar och de flesta väntar med sina kräftor tills augusti månad

Seden att äta kräftor kommer från kontinenten. Munkarna på medeltiden åt kräftor under fastan eftersom det räknades som fisk och inte hamnade under köttförbudet. Detta kom att sprida sig till adeln och kungligheter och så småningom även till Sveriges hov. På 1800 talet började den borgerliga befolkningen samlas till stora kräftkalas där man åt kräftorna kalla, kokta med krondill. Men själva företeelsen som vi känner igen idag är förhållandevis ung, först kring 1930 talet hör man talas om ordet Kräftskiva i tidningarna.

Nästan lika viktiga som kräftorna i en kräftskiva är ölen, snapsen och snapsvisorna. Vi laddar upp med snapsvisehäften och sjunger sånger som ”Helan går”, ”Halvan” och ”Livet är härligt”.

Kalasguiden.se skriver: ”Kräftskivan har kanske även bidragit till att Sverige aldrig fick alkoholförbud. Inför en folkomröstning 1922 om ett förbud mot rusdrycker, använde nej-sidan affischer av Albert Engströms med texten "Kräftor kräva dessa drycker".”

Källor: Nordiska museet, Kalasguiden.se